I går fyllde lillemannen 3 år, herregud! Det känns verkligen som om det inte var länge sedan jag låg på BB. Nu börjar mina barn bli stora, är jag redo för det? Hm.. jag har inte så mycket val, det är bara att passa på och njuta allt man kan nu medan de fortfarande är intresserade av pussar och kramar!

Det blev ingen föreläsning för mig idag utan i stället fick jag vara hemma med den lille som har feber igen. Feber och hosta, det är då själva den att det inte skall ge med sig. Så nu funderar jag på om man kan få en läkartid eller om det inte kommer ge något ändå utan att man måste vänta ut hostan. Men jag tycker synd om stackarn när han inte får vara frisk och det är trist att han väcker sig själv om natten...stackars mammas plutt!

I kväll kommer kanske Carolin hit och passar då på att klippa mina små. Det behövs verkligen för nu står håret åt alla håll och kanter. Det tråkiga med att klippa dem är bara de är så söta nu när de ser ut som trollungar!!

Nästan sekunden efter att tentan blev färdigskriven så ringde dagis och sa bad mig komma hämta hem minsta lillfisen. Han hade slagit sig på isen när de var ute och lekte och sedan hade inte velat äta något på lunchen så de var oroliga för att han hade fått en lättare hjärnskakning. Väl hemma så insjuknade båda barnen i hög feber och otäck hosta och låg som klubbade sälar i soffan hela kvällen, men jag tror inte att det var någon hjärnskakning bara baciller. Idag är de mycket piggare men det blir nog ingen mer dagis den här veckan. Trist med sjukdommar, men tur i oturen så hann jag klart tentan i grevens tid för nu blir det inget pluggat.

Härom kvällen när A skulle somna låg han och funderade lite över världen. Han konstaterade det att alla människor har en mamma men funderade sen på hur den allra första mamman kom till världen? Jag förklarade som den pedagogiska mamma jag är att det finns två förklaringar till hur det gick till och man får själv välja vad man vill tro på. Herregud när jag var i 5 års åldern vandrade mina tankar mellan om jag skulle måla eller leka med Barbie. Han är nog en liten grubblare min pojk :)

Ja, tänk om man hade det i en liten ask och ta fram när man känner att det börjar tryta. Mina barn är mina absoluta finaste ädelstenar och jag värderar dem högre än allt annat. Men, det finns alltid ett men...när de håller på och trotsar mig och inte lyssnar på vad jag har att säga blir jag så trött. Vissa dagar är det som och prata med en vägg, jag får ingen respons alls. Som idag på morgonen när den lille vägrar och ta på sig sin "halskrage" vilket inte är okej och vara utan när det är -15 grader utanför fönstret. Då när man står där nära att brista skulle den där lilla extra kicken av tålamod behövas.

Just nu är vi inne i 3 och 5 års trotset och det kommer väl vara till 5 och 7 års trotset sätter in och när det är klart är de snart tonåringar och då kan vi snacka om att behöva ha tålamod. Puh...ibland blir det svettigt, men när de kryper upp i knät och gosar med mig är allt glömt och tålamodet har fyllts på (lite i alla fall) tur man har mys stunderna emellanåt.

Min lille kille gillar och lyssna på böcker/ljudband med Alfons Blåbär...haha...är det inte bland det sötaste ni hört!? Han kan inte säga eller har missuppfattat att Alfons heter Åberg i efternamn. Min älskade lille skrutt!!

Förresten så måste jag erkänna att jag tycker denna barnfigur är hemskt gullig!!

Hösten visar upp sin färgprakt

Bus i skogen

Idag köpte jag hem en "Haga kanelbulle" till mina små kidz som en liten överraskning. Och överraskade blev de, och väldigt glada. Vi fick damsuga golvet efter de var klara för det var rätt mycket smulor om man säger så, men det fick det vara värt!!

Det går vattenkoppor på dagis. Hm, jag vill att mina barn skall få det så det är gjort MEN jag vill gärna att det skall passa med våra scheman så vi kan vara hemma. Nu passar inte! Jaja det är väl bara och vänta och se kommer kopporna så kommer de. Där har jag inte mycket att sätta emot..

Har spenderat förmiddagen vid stranden, det gäller och passa på när det varnas för åska och regn. A hittade en dagiskompis och leka med så jag kunde helt koncentrera mig på att stirra på honom på håll som en hysteriskt orolig mamma. Allt gick bra, mamma, pappa och 2 barn är med tillbaka.